egentligen behövs inga ord men i varje fall



Jag älskar dig


Jag lade mitt hjärta på bordet och sa: "Ta det eller gå."


Jag ska kyssa dig vid tolvslaget.
Känna mina läppar mot dina.
Lova är ett stort ord med mycket känsla bakom.
Mycket ansvar.
Men vid tolvslaget ikväll jag ska lova dig evig kärlek.
Jag lade mitt hjärta på bordet och sa: "Ta det eller gå"
Du tog mitt trasiga hjärta.
Kysste det och med smekningar lagade du mig sakta men säkert.
Vid tolvslaget ikväll ska jag kyssa dig.
Lova dig evig kärlek.

ever thine
ever mine
ever ours



snön var som glitter runt oss, solen lös och vi log mot varandra, du var så vacker



Jag kunde se hur dina ögon lös. Snön gnistrade till i dina blågröna ögon. Vi kysste varandra som bara ett älskande par kan göra. Så öppet och naket. Två unga människor som älskar varandra. Människorna som passerade tittade, men dina ögon hade förtrollat mig. Din blick var mitt allt och dina armar omkring mig var min trygghet.
Dina ord du sa igår eftermiddag är som ett eko genom mig nu. Tom på känslor ligger jag i min kalla säng och undrar hur det kom sig att du höjde din röst och med ilska sa:
"Förstår du inte?! Du kan gå upp för trappor, springa så långt dina ben bär dig. Förstår du inte skillnaden?!"
Som ett fån hade jag stått och tittat på dig. Skakat på mitt huvud. Jag var som fastfrusen i golvet som fanns under mina fötter. Din blick bad mig att förstå, den gick rakt in i mig. Så känslokallt och jag fortsatte skaka på huvudet. Och så sa jag:
"Vad är skillnaden?"
Natten igenom har jag ältat det om och om igen. Slutsatsen är den samma varje gång. Det finns ingen skilland. För det spelar ingen roll. Jag är så innerligt rädd för att förlora dig. För jag vet inte vad jag skulle göra om du försvann från mig. Jag försökte gå min väg men jag misslyckades, du förtrollade mig. Höll mig kvar hos dig. Din äventyrliga personlighet och sättet att kyssa mig på. Du fick mig att känna mig levande. Så det är ingen skillnad, det spelar ingen roll. Men ekot av dina ord har etsat sig fast inom mig och som het glöd svider det inom mig. Jag ser ingen skillnad. Jag ber dig, förlåt mig, förlåt mig för att jag inte kan gå min väg.




RSS 2.0